Veckan

Veckan har numera sju dagar över nästan hela världen. Men så har det inte alltid varit. Det finns exempel på forntida kulturer som haft veckor med fyra, fem eller sex dagar till exempel. Sjudagarsveckan har visat sig vara överlägsen av någon obegriplig anledning.

Namn på dagarna i veckan

Sjudagarsveckans nuvarande namn på veckodagarna bestämdes under antiken i Egypten och i Rom. Dagarna fick namn av de sju himlakropparna man kunde följa på himlen. Himlakropparna trodde man var gudar. De var:

• Solen
• Månen
• Mars
• Merkurius
• Jupiter
• Venus
• Saturnus

Namnen går ganska enkelt att spåra i de franska och italienska namnen på veckodagarna. När de germanska folken införde sjudagarsveckan bytte man däremot ut de romerska gudarna till sina egna. I England behöll man dock Saturnus som fick ge namn åt lördag. Den svenska veckans dagar har namn som kommer från:

• Solen
• Månen
• Tyr
• Oden
• Tor
• Freja
• Och så klart lögaredagen som var den dagen man lögade, tvättade, sig.

Veckan och gudarna

Trotsa att det var oerhört länge sedan som vi dyrkade asagudar, romerska och grekiska gudar och andra forntida seder har veckodagarna fortfarande namn efter sådana. Den babyloniska kalendern som är den äldsta kända kalendern och även den har namngett veckodagar och månader efter gudar. Moderna länder som till exempel Kina har dock släppt de gamla gudarna och har nummer på sina veckodagar kort och gott. Trots att veckodagarna för det mesta har namn efter gudar så var veckan från början förmodligen ett sätt att hålla reda på vilken dag i veckan som det var marknad och annat världsligt.

Veckor i revolutionära kalendrar

När man har revolution och omkullkastar rådande samhällsordning kan man alltid passa på att göra detsamma med kalendern. I den franska revolutionskalendern införde man till exempel tiodagarsvecka. Men inte bara det utan dygnet fick tio timmar med tio minuter som i sin tur fick hundra sekunder. För att inte blanda ihop det hela med de gamla vanliga och mycket tristare enheterna satte man ”Decimal – ” framför. Det blev alltså decimaltimmar och så vidare. Idén hade testats i det antika Egypten men övergetts. Självklart gick även den franska revolutionskalendern i graven efter ett tag.

Veckan i den sovjetiska revolutionskalendern

Den nya staten Sovjetunionen och var bland de sista att införa den gregorianska kalendern 1917. Men redan 1929 övergavs den av olika skäl. Det viktigaste var att förhindra folk att vara religiösa. Lösningen blev den Sovjetiska revoultionskalendern där man bland annat införde femdagarsvecka utan kyrkodag. Men man nöjde sig inte med det. Befolkningen delades in i fem skift som hade en vilodag var i veckan. Det ledde till att produktionen skulle öka eftersom 80 procent av befolkningen skulle jobba konstant. Självklart spårade det ur ordentligt och 1940 övergavs revolutionskalendern och man återgick till den gregorianska.

Källor:
Archives parlementaires de 1781 A 1860 première série (1787 à 1799) TOME LII DU 22 SEPTEMBRE 1792 au 26 Octobre 1792. Archives Parlementairesrépurlique Française.

Vecka. Nationalencyklopedin