Aztekkalendern

Aztekkalendern är dels en mayakalender som aztekerna använde. Kalendern är rituell som innebär att religiösa och rituella händelser styr kalendern snarare än astronomiska. Kalendern är uppbyggd av cykler som kan synkroniseras och bilda större cykler för att på så sätt kunna datera långa tidsintervaller. Aztekerna ansåg som så många andra folk att himlakropparna antingen var gudar eller stod i nära kontakt med gudarna.

Aztekerna hade också en solkalender som ganska exakt följde jordens kretslopp kring solen. Om den cykliska kalendern styrde religiösa händelser så användes solkalendern till sådant som skörd, sådd och andra värdsliga kalenderhändelser.

Aztekkalenderns cykler

Den grundläggande cykeln i aztekkalendern är 20 perioder med tretton dagar i varje period. Varje period har ett så kallat dagnamn. En sådan cykel benämnde aztekerna Tōnalpōhualli och är alltså på totalt 260 dagar. Ett astronomiskt år i den aztekiska kalenden är uppbyggt av en så kallad Xiuhpōhualli som är arton 20 – dagarsperioder. Totalt blir det 360 dagar och för att man ska få ett astronomiskt solår lägger man till fem namnlösa dagar i slutet av Xiuhpōhualli.

Dagnamnen i Aztekkalendern

För att röra ihop begreppen så fick varje period i kalendern ett så kallat dagnamn. De 20 dagnamnen fick sedan ge namn åt de tretton dagarna i varje period i ett rullande schema. När man alltså hade använt de 20 dagnamnen så att man var ungefär i mitten av den andra perioden började namnen om igen så att nästa dag fick det första dagnamnet. Dagarnas namn, eller symboler var:

Mayakalendern använder andra begrepp för att ge namn åt dagarna eftersom den är äldre men cykeln med perioder med dagar är detsamma.

Aztekerna och mayaindianerna

I det så kallade Mesoamerika blomstrade under 1000 – talet före kristus flera högt stående kulturer. Mayaindianerna var en av dem och kanske den mest betydande. De hade brett ut sig på en stor yta i delar av Yucatan, Honduras och Costa Rica bland annat. Två andra grupper var Zapotek och Mixtek som bodde i Oaxaca i sydvästra Mexico. De två folkgrupperna smälte så småningom ihop till en grupp som till slut avlöstes av Aztekerna. Aztekerna i sin tur härstammar från Culhuaindianerna och Mexicaindianerna som byggde en stad på den plats som idag är Mexico City. Som ett av de tidigaste högkulturerna i regionen utvecklade mayafolket en kalender som sedan spred sig till resten av folken i Mesoamerika.

Källor:
Zantwijk, Rudolph van (1985). The Aztec Arrangement: The Social History of Pre-Spanish Mexico University of Oklahoma Press.

Boone, Elizabeth Hill (2007). Cycles of Time and Meaning in the Mexican Books of Fate. Joe R. and Teresa Lozano Long series in Latin American and Latino art and culture. Austin: University of Texas Press.


Bildkälla. Wikimedia commons.