Esperantokalendern

Esperantokalendern är kort och gott en kalender på esperanto. Esperanto är ett konstruerat språk som kom till för att skapa ett språk som kan användas internationellt. Det kallas också för ett hjälpspråk. Esperantokalendern är en den vanliga gregorianska kalendern fast där dagarna och månaderna har namn på esperanto.

Månaderna i esparantokalendern

Esperanto är ett språk och självklart ska månaderna ha namn på esperanto. I esperantokalendern heter månaderna:

• Januaro
• Februaro
• Marto
• Aprilo
• Majo
• Junio
• Julio
• Aŭgusto
• Septembro
• Oktobro
• Novembro
• Decembro

Som man ser har månaderna snarlika namn som namnen i den gregorianska kalendern. Anledningen är att de är just namn. Bland annat romerska gudars namn för att vara exakt. Det är alltså inga ord som har den typ av funktion som substantiv och verb har till exempel. September till december har de latinska namnen för sju till tio som lever kvar sedan den romerska kalendern.

Namnen på dagarna i esperantokalendern

Precis som månaderna har dagarna i esperantokalendern namn på esperanto. De heter:

• Lundo (måndag)
• Mardo (tisdag)
• Merkredo (onsdag)
• Ĵaudo (torsdag)
• Vendredo (fredag)
• Sabato (lördag)
• Dimanĉo (söndag)

Dagarna följer alltså de gamla latinska namnen på de gudar som gav namn åt veckans dagar. I Rom trodde man att himlakropparna var gudar och de sju himlakroppar som man kunde se med blotta ögat fick ge namn åt dagarna. Till exempel började veckan med solens dag som är söndag. I de franska och italienska kalendrarna har man behållit de gamla romerska gudarna i namnen på veckans dagar medan man i norra Europa har bytt ut dem mot nordiska gudar. Dock med undantag för engelskan som fortfarande firar Saturnus på lördagar. Esperantokalendern å sin sida kallar lördag ”Sabato” som betyder vilodagen. Zamenhof var jude och som jude firar man sabbat som innebär vila kort och gott. Man kan nämna att i Sverige är lördag lögaredag. Alltså den dagen man tvättar sig.

Esperanto skapas

Tanken med esperanto var från början att skapa ett internationellt andraspråk som man kan tala och förstå över hela världen. Skaparen av esperanto, Dr. Ludwig Lejzer Zamenhof, hade en idé om att många av världens konflikter och krig berodde på dålig kommunikation mellan olika länder med olika språk. Idén var att om alla pratade ett och samma andraspråk så skulle man kunna undvika många konflikter. 1887 publicerade Zamenhof ordlista och grammatik till det han kallade ”Lingvo Internacia de Doktoro Esperanto” som sedan blev känt som esperanto. Ordet ”esperanto” kom från hans alias ”Doktore Esperanto”. Språket bygger på romanska, germanska och slaviska språk och grammatiken påminner om den japanska, turkiska, koreanska och ungerska grammatiken.

Esperantokalendern ges ut

Det är oklart när den första esperantokalendern blev utgiven men en kalender på esperanto blev publicerad i Paris 1908. Utgivare var ”Presa Esperantista Societo”. Det var ett förlag och en butik som ägdes av en stiftelse som startade 1904 i Paris. De gav bland annat ut romaner, ordlistor och tidskrifter så att esperanton kunde spridas. Redan 1908 var man tvungen att sälja tryckeriet och efter första världskriget var man tvungen att lägga ner resten av rörelsen.

Källor:
Svenska Esperantoförbundet
Roberto,, Garvía Soto, (2015). Esperanto and its rivals : the struggle for an international language. University of Pennsylvania Press.

Bildkälla. Wikimedia commons.