Sovjetiska revolutionskalendern

Sovjetiska revolutionskalendern kan man kalla ett socialistiskt kalenderexperiment som genomfördes mellan 1929 och 1940 i Sovjetunionen. Efter revolutionen 1917 införde Sovjetunionen som ett av de sista länderna i världen den Gregorianska kalendern. Men man villa såklart ha en egen och sprillans ny kalender till den lika sprillans nya unionen. Därför skapade man en revolutionär kalender. Som med många andra experiment som utmanar självklara mänskliga beteenden gick det såklart i backen.

Veckan i den sovjetiska revolutionskalendern

Veckan delar man som bekant in i sju dagar. Det finns ingen kalendarisk förklaring till det hela annat än att man till exempel i kristendomen tror att gud skapade världen och att det tog just sju dagar. Före det hänvisade man till de sju himlakropparna som kan ses med blotta ögat ansågs vara gudar. Veckodagarna har också fått namn efter dessa gudar.

Fem – och sexdagarsveckorna i den sovjetiska revolutionskalendern

Den sovjetiska revolutionskalendern hade först fem och efter ett par år sex dagar. Anledningen var att hindra de troende från att besöka kyrkan och utöva sin religion. I den sovjetiska revolutionskalendern är alla religiösa helgdagar utraderade och ersatta med helgdagar som Lenins födelsedag och firandet av Oktoberrevolutionen. Julen är ersatt med nyårsafton och påsken med första maj. På så sätt kunde befolkningen hållas borta från onödig avgudadyrkan och istället fokusera på att blidka Lenin och Stalin. Dock var det känsligt att avslöja avsikterna med kalendern så den blev torgförd som en ekonomisk produktionsreform eftersom man tog bort de onödiga helgerna då folk kunde vila upp sig och vara improduktiva.

Produktionsökningen och revolutionskalendern.

I samband med införandet av revolutionskalendern delade staten in den sovjetiska befolkningen in i fem skift. Med en femdagarsvecka kan man synkronisera den fem skiften så att 80 procent av befolkningen alltid skulle arbeta. Varje medborgare fick en ledig dag i veckan. Men eftersom herr och fru sovjetmedborgare aldrig var lediga samma dag gick det inte att ägna sig åt familjeaktiviteter på sin lediga dag. De vänner man hade var inte heller lediga samma dag så den lediga dagen blev en dag när man gjorde ingenting. Det fanns kort sagt inget att göra.

Problem med den sovjetiska revolutionskalendern

Det finns dock problem med en femdagarsvecka. Produktionen visade sig inte alls öka utan minska. Några orsaker är till exempel att maskinerna gick sönder oftare eftersom de blev hårdare belastade för att det inte fanns tid till översyn och service. Med de fem skiften fanns det ingen som var ansvarig för de enskilda maskinerna och kunde pyssla om dem. Det var ingen som så att säga var husse eller matte för maskinen. Dessutom införde man en vilodag i veckan vilket ledde till att sovjeterna vilade mer än de som levde efter den gamla trista gamla sjudagarsveckan. Dock blev de sociala problemen de allra största.

Kalendern avskaffas

Den sovjetiska revolutionskalendern fungerade främst för fabriksarbetare eftersom fabrikerna och produktionen är ganska enkel att styra. Däremot blir det mer komplicerat med jordbruket och eftersom Sovjetunionens befolkning till största delen bestod av bönder började kalendern knaka i fogarna ganska snart. Bönderna hade inget behov av nattskift. De brydde sig inte heller om att söndagarna var avskaffade utan gick i kyrkan var sjunde dag som vanligt. Redan 1931 fick medborgarna en sexdagarsvecka med en extra dag då alla kunde vara lediga samtidigt. 1940 avskaffade man kalendern helt och man återgick till den Gregorianska kalendern.

Källor:
”När kalendern blev ett vapen mot religion”. Lars Nystedt. SvD
”20th Century Soviet Calendar Reform”. worldslastchance.com
Bildkälla. Wikimedia commons.

Frågor och svar om den sovjetiska revolutionskalendern