Gregorianska kalendern

Den Gregorianska kalendern är uppkallade efter påven Gregorius XIII som levde mellan 1502 och 1585. Den skiljer sig marginellt från den Julianska kalendern. Skillnaden är hur man definierar skottdagar och skottår. Ett solår är 365,2422 dygn medan den Julianska kalendern är 365,25 dygn. Det gör att kalendern kommer i ofas med verkligheten så att säga efter ett tag. Men det kompenserar man med skottdagar som infaller vart fjärde år. Skottår är de år som har årtal som är delbara med fyra. I den Gregorianska har man tagit bort de skottdagar som inträffar vid varje jämna århundraden förutom de som är delbara med fyra. Med andra ord var det inte skottår år 1900 men år 2000. Det gör att den Gregorianska kalendern har 365, 2425 dygn.

Skillnader mellan den Julianska och den Gregorianska kalendern

Med den Julianska kalendern kommer året att bli en dag längre var 128:e år. Det gör att dagjämningar och solstånd blir förskjutna så bland annat hade vintersolståndet under senmedeltiden hamnat på 13 december vilket gjorde att Lucia var årets mörkaste dygn. Det här vill påve Gregorius justera med hjälp av ett nytt sätt att hantera skottdagar. Visserligen förekommer det en förskjutning även i den Gregorianska men den är betydligt mindre och gör att året blir en dag längre vart 3 333 :e år.

Gregorianska kalenderns införande

Den nya kalendern lanserads 1582 enligt bullan Inter gravissimas. Bytet till den nya kalendern skedde först i de katolska länderna medan de protestantiska länderna var mer avvaktande eftersom den kom från påven som var den katolska kyrkans överhuvud.

Kalenderns införande i Sverige

I Sverige blev införandet av den nya kalendern såklart lite speciellt. Sverige var protestantiskt så motståndet mot påvens nya kalender var stort. Men regeringen beslutade till slut 1699 att Sverige skulle övergå till den nya kalendern. Men det skulle ske gradvis så man började med att slopa de 11 första skottåren. Emellertid var det krig så man glömde helt sonika bort att skippa skottdagarna 1704 och 1708. Det ledde till att Sverige fick en egen kalender som inte fanns någon annanstans. Den svenska kalendern var tio dagar efter den Gregorianska och en dag före den Julianska kalendern. Slutligen tog Sverige klivet över till den den nya kalendern 1753. För att komma i fas slopade man elva dagar i kalendern. Det ledde till att man gick och la sig i mitten av februari och vaknade upp i början av mars. Därmed var ordningen återställd.

Källor:
Skillnader mellan den Julianska och Gregorianska kalendern. Svenska Högtider.
Gregorianska kalendern. Wikipedia.
Bildkälla. Wikimedia commons.

Frågor och svar om den Gregorianska kalendern