Kinesiska kalendern

Kinesiska kalendern kallar man även för bondekalendern i Kina. Det är en lunisolkalender som bygger på både månens och solens kretslopp. Numera använder man den gregorianska kalendern i Kina men har lagt in den kinesiska kalenderns högtider och helgdagar som till exempel det kinesiska nyåret. Även de dagar som man anser vara lämpliga för bröllop, begravning, flytt och starta företag finns med i kinesernas almanacka. Genom historien har kalendern blivit reviderad av dynastierna så man kan egentligen jämföra den med de romerska, julianska och gregorianska kalendrarna. De bygger på samma grundförutsättningar. Till exempel hade ett kinesiskt år tio månader som den romerska men det kom man successivt att ändra på.

Åren i den kinesiska kalendern

I den kinesiska kalendern delar man in åren i 60 – årscykler enligt rituella räkneord som sammantaget heter ”De himmelska stammarna och de jordiska grenarna”. De himmelska stammarna var tio och de jordiska grenarna tolv stycken. Man syftade på tolv månader med tre tiodagarsveckor. Veckorna var alltså överordnade månaderna och månadernas funktion var att sprida ut veckorna över året.

Tiden före den klassiska kinesiska kalendern

Före den klassiska kinesiska kalendern som utvecklades mellan 771 och 476 före Kristus gällde en solkalender som heter de fem elementens kalender. I den kalendern delas året in i fem perioder på 73 dagar var. Varje period börjar med en dag som bestämmer vilket element som gäller under perioden. Efter det följer fem 12 – dagarsveckor och sedan kommer nästa element. De fem elementen är:

• Trä
• Eld
• Jord
• Metall
• Vatten

Kinesiska kalendern djur

De flesta känner till att åren i den kinesiska kalendern har namn efter olika djur. För att förstå det hela måste man känna till De himmelska stammarna och de jordiska grenarna som är ett sätt att dela in och systematisera tiden. Även i Japan och i Vietnam använde man sig av grenarna och stammarna för att systematisera tiden.

Den kinesiska zodiaken

Zodiak betyder en cykel med tolv delar och brukar illustreras med ett hjul med tolv tårtbitar. I kinas fall är delarna uppkallade efter djur och den kinesiska zodiaken betyder alltså ”Djurcykeln”. Zodiaken är något som framförallt astrologer använder för att ställa horoskop och annat smått och gott. I väst är det till exempel vanligt att dela in zodiaken i olika stjärnbilder eftersom zodiaken följer jordens kretslopp runt solen och hur olika stjärnbilder visas under det kretsloppet.

Stammar och grenar

Enligt sägnen lät Buddha kalla till sig alla djuren på sin dödsbädd. Det var dock bara tolv djur som kom och som tack så fick de varsin plats i den kinesiska zodiaken. De har också fått ge namn åt månaderna. Varje djur kopplas ihop med de fem elementen som nämns ovan och därmed bildas en cykel på fem gånger tolv år som alltså är 60 år. Sedan börjar det om.

Källor:
Wilkinson, Endymion Porter. (Chinese history: a new manual. Harvard-Yenching Institue monograph series ; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center.
Aslaksen, Helmer (17 July 2010). ”Mathematics of the Chinese calendar” (PDF). math.nus.edu.sg/aslaksen. Department of Maths, National University of Singapore.
Bildkälla. Wikimedia commons.