Mayakalendern

Mayakalendern är ett samlingsbegrepp och ett system av flera kalendrar som har av olika grupper inom Mayakulturen har använt sig av. De så kallade mayaindianerna var ett folk som var framstående inom matematik och astronomi och hade bland annat ett talsystem som byggde på talet 20. De hade också ett stort intresse av astronomi och tid.

Året i Mayakalendern

Kalendern som mayafolket använde var ingenting de hade hittade på själva. Den blev konstruerad ungefär 600 år f. kr. och är den kalender som de flesta mayafolken använde. Även andra centralamerikanska kulturer använde sig av denna mesoamerikanska urkalender. Kalendern byggde på peroden tonalamatl som varade i 260 dygn och hade således inget med solen att göra. En tonalamatl är indelad i 20 stycken trettondagarsperioder.

Innehållet i Mayakalendern

Den vanligaste varianten av mayakalendern heter Tzolkin som betyder dygnsräkning. Den tog som nämnts inte hänsyn till solen och det astronomiska året utan den byggde på religiösa och ceremoniella händelser och spådomar. De 20 trettondagarsgupperna har varsitt dagnamn. Dagarna har inga namn utan dagarna får namn efter ett rullande schema på tretton dagnamn.

Kalenderns förhållande till solen

Solen var lite mindre viktig för mayafolket men självklart förstod de att jorden kretsade runt solen. I mayakalendern finns en tidsenhet som heter Tun och som motsvarar arton 20 – dagarsperioder som i sin tur kallas Haab och tillsammans omfattar perioderna 360 dagar. Övriga fem dagar i det astronomiska året fyller man ut med extra dagar i slutet på året. Under de fem extra dygnen är portalerna till mayafolkets version av helvetet, Xibalbá, öppna. Då fick man hålla sig i skinnet.

Olika mayakalendrar

Mayakalendern är som sagt ett samlingsbegrepp av flera olika kalendrar som olika grupper av Mayafolket använde. Till exempel

• Zapoteker
• Olmeker
• Mixteker
• Azteker

Aztekkalendern är den yngsta av mayakalendrarna. Den bygger på mayakalendern men har lite olika namn på begreppen som skiljer sig från andra mayakalendrar.

Mayakalenderns cykler

Om man kombinerar haab med tzolkin och synkroniserar dem kan man få en längre period på 52 haab eller 73 tonalamatl. Det omfattar 18 980 dygn som i sin tur är 52 solår. Detta kallas en kalenderrunda.

En annan cykel som var betydelsefull för mayafolket var ett så kallat venusomlopp som är 584 dygn långt. Mayafolket upptäckte att åtta haab sammanfaller med fem venusomlopp. På andra sidan jorden gjorde babylonierna samma iakttagelse.

Källor:
Nowotny, Karl Anton. Tlacuilolli: style and contents of the Mexican pictorial manuscripts with a catalog of the Borgia Group.  University of Oklahoma Press.

Vincent H. Malmström. ”The Astronomical Insignificance of Maya Date 13.0.0.0.0” Dartmouth University

Bildkälla. Wikimedia commons.