Romerska kalendern är föregångaren till den julianska kalendern som i sin tur är föregångare till den gregorianska kalendern som är den kalender som vi använder oss av idag. I den första romerska kalendern från 753 f. kr. räknades tre dagar i kalendern. De tre dagarna var kalends som inföll när månen var ny, nones som var dagen för halvmåne och ides som var dagen före fullmåne. Ordet ”Kalender” kommer från namnet på första dagens nymåne, det vill säga ”Kalends”.
Månaderna i den romerska kalendern
Från början delades den romerska kalendern in i tio månader och perioden ”vinter”. De tio månaderna delades in i 38 veckor som var 8 dagar var. Eftersom tre multiplicerat med åtta blir 304 dagar innebär det alltså att vintern var 61 dagar lång. Månadernas namn var:
| Latin | Svenska |
| Martius Aprilis Maius Iunius Quintilis Sextilis September October November December | Mars April Maj Juni Den femte Den sjätte Den sjunde Den åttonde Den nionde Den tionde |
Den romerska kalendern får två extra månader
Eftersom det var svårt att hantera vintern som en odefinierad period mellan åren så bestämde man sig för att binda ihop året med två extra månader i slutet. Januari fick namn efter guden Janos och februari fick sitt namn av det latinska ordet ”februare” som betyder ”rena”. Man skulle rena sig och få förlåtelse inför det nya året som alltså började i mars enligt den romerska kalendern.
Den romerska kalendern börjar spåra ur
Dateringen i den romerska kalendern var bestämd av det så kallade konsulatet och som var den högsta politiska ledningen i rom. Eftersom kalendern haltade och behövde bli utfylld ut med extra dagar så fick de högsta prästerna disponera de extra dagarna efter eget huvud. Det ledde till att prästerna som ofta låg i fejd med varandra la till extra många dagar åt sina vänner och drog bort några dagar för sina fiender. Till slut hade kalenderåret svällt så att det omfattade 455 dygn. Det året kallar man annus confusionis (förvirringens år) och ägde rum år 46 före Kristus.
Den julianska kalendern
Julius Caesar blev samma år vald till konsul i Rom och genomförde en kalenderreform för att bringa ordning och reda i tiden. Den julianska kalendern har som man kan ana sig till fått sitt namn efter Julius Caesar. I korthet genomförde han följande förändringar i den romerska kalendern:
- Bestämde året till 365,25 dygn
- Införde en skottdag var fjärde år
Som tack för hjälpen bytte han namn på femte och sjätte månaderna till Juli efter sig sig själv och Augusti efter sin adoptivson Augustus.
Den gregorianska kalendern
Påve Gregorius XIII var den som genomförde den kalender som vi använder oss av numera. Man kan säga att det är den senaste uppdateringen av den romerska kalendern Han var påve under 1500 – talet och det var under hans tid som man inte bara genomförde en kalendereform utan även en ny martyrologi. En martyrologi är en förteckning över vilka martyrer som helgon som ska firas på vilka datum. Själva kalenderreformen gick ut på att anpassa året mer exakt till det astronomiska solåret. I den julianska kalendern är året 365,25 dygn vilket avviker från verkligheten. Ett år är egentligen är 365,2422 dygn långt och man måste anpassa den julianska kalendern en smula. Det gjorde Gregorius XIII genom att ta bort skottdagen de skottår som är sekelskiften som är delbara med fyra. Sedan den gregorianska kalendern infördes har det inträffat år 1600 och år 2000.
Källor:
”Pope Gregory XIII”. Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company.
Michels, Agnes Kirsopp Lake (1967), The Calendar of the Roman Republic, Princeton
Bildkälla. Wikimedia commons.
Den äldsta varianten är från 753 före kristus. Den byggde på tio månader och en period som kallades ”vinter” kort och gott.
Ja det kan man säga. Den gregorianska kalendern är den senaste uppdateringen av den romerska kalendern.