Kalender och almanacka skulle man kunna tro är samma sak men det är fel. Kalendern är själva sättet att systematisera och räkna tiden på medan almanackan är så att säga resten. Det vill säga veckor, dagar, helgdagar och annat. Man kan säga att almanackan inte kan existera utan kalendern och kalendern är oerhört torftig utan almanackan.
Kalender och almanacka och religion
Eftersom man sedan urminnes tider har trott att himlakropparna hav varit gudar så har almanackorna ofta haft religiösa inslag. Till exempel kallade babylonerna månaderna i sin kalender efter olika gudar som de dyrkade i respektive månad. Den romerska kalendern byggde också på månader som man trodde var gudar. Även dagarna i veckan fick namn efter de sju gudarna man såg från jorden nämligen Solen, Månen, Saturnus, Venus, Mars, Jupiter och Merkurius. I norra Europa är de romerska gudarna utbytta mot nordiska motsvarigheter men i till exempel engelskan har lördag fått namn av Saturnus. I Sverige var vi lite mindre fromma och kallade samma dag lögaredagen. Alltså den dagen man tvättar sig.
Kalender och almanacka dyker upp i skrift
Ordet kalender förekommer långt tidigare än ordet almanacka. Första gången någon nämner ordet i skrift är 1267 av den engelska vetenskapsmannen och alkemisten Roger Bacon som använde orden ”Almanac” och ”Almanach” som en förteckning över himlakropparnas rörelser. Men långt innan det använde man varianter av ordet men i lite olika betydelser. Efter att Bacon publicerade sin text med ordet almanac spred det sig över Europa.
Almanackans skiftande innehåll
Almanackans innehåll har varierat med tiden. Tidiga almanackor innehöll information om helgdagar och högtider och de delade biskoparna ut till prästerskapet så att de skulle ha koll på kyrkoåret. Men almanackor har såklart också innehållit mer praktiska råd som när man ska åderlåta sig och förutsägelser om krig, farsoter och andra katastrofer. I Sverige hade Kungliga Vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor ända fram till 1972.
Kalender och almanacka i olika varianter
Allteftersom innehållet blev mer varierande växte almanackans popularitet. Dels använde staten almanackan för att meddela sina undersåtar viktiga saker, dels innehöll den mer och mer information som varken var religiös eller statliga påbud.Numera använder man orden kalender och almanacka mer eller mindre synonymt. Det kan både vara en väggkalender eller en fickalmanacka till exempel.
Källor:
Kalender och almanacka. Nationalencyklopedin
Medieval Science, Technology, and Medicine: An Encyclopedia. Thomas F. Glick, Steven Livesey, Faith Wallis
En kalender är metoden som används för att beräkna tiden medan almanackan så att säga är resten. Det vill säga veckor, dagar men även namnsdagar, helgdagar, vinter – och sommarsolstånd till exempel.
Det är lite oklart men första gången ordet almanacka nämns i skrift är från 1267. Varianter av ordet har nämnts långt tidigare men då är innebörden en smula oklar.